Sångsvanar - långväga gäster på väg. Foto: Naturcentrum AB.

Flygande gäster och tåliga övervintrare

Om sommaren kraxar och piper det i Gränslandets fjäll, myrar och skogar. Fiskgjuse, ljungpipare, fjällpipare, blåhake, rödstjärt och småspov är exempel på fåglar som flyger hit från varmare vinterkvarter. De vill utnyttja den ljusa, insektsrika skandinaviska sommaren för att föda upp sina ungar. Under de långa ljusa nätterna hinner de fånga mycket mat till de glupska fågelungarna, vilket uppväger mödan med den långa flygresan!

Vintertid stannar bara en liten hårdhudad skara kvar. Korpens metalliska rop ekar mellan bergen och jaktfalken dyker efter snövita ripor. Lavskrikan och lappmesen klarar sig på matförråd som de har gömt i lavtussar och skrymslen.

Ripor

Ripor har sedan länge varit ett eftertraktat jaktbyte i björkskogen och på de karga fjällen. En riklig ripfångst har räddat många från att svälta ihjäl. Fortfarande är riporna en trevlig bekantskap oavsett om du har för avsikt att äta dem eller bara trivas i deras sällskap.

Dalripan lever i mest i björkskogen där den om vintern äter knoppar och skott. Sommartid lever den på örter, blad och bär. Lättaste sättet att skilja dalripa från fjällripa är att lära sig hanens läte – ett lite spöklikt skratt.

Fjällripan har också knoppar och skott som vintermat. Men den håller till godo med kalfjällets låga risväxter som kråkbär och dvärgbjörk. Fjällripan har ett knarrande läte, som en gammal dörr.

Lavskrika

I Gränslandets skogar är lavskrikorna trogna följeslagare på vandringen. De lever i ständigt småpratande familjegrupper och blir genast nyfikna på nya besökare i sin skog. Du har störst chans att se en lavskrika vid någon av lägerplatserna eller raststugorna. Dit kommer de för att norpa åt sig några brödsmulor eller matrester.

Ute på fjället finns däremot inga lavskrikor. Eftersom de har torgskräck lämnar de aldrig skogens skyddande famn.

Lappmes

Lappmesen har minskat kraftigt i Skandinavien men Gränslandet är fortfarande ett av dess starkaste fästen, kanske tack vare att så mycket gammelskog finns kvar. Gränslandet är också en av lappmesens allra sydligaste utposter, och därför reser många fågelskådare hit för att ”kryssa” den. Den är lättast att få syn på vid någon av lägerplatserna i Rogens eller Långfjällets naturreservat.

Ljungpipare

På Gränslandets torra fjällhedar hörs ofta ljungpiparnas vemodiga rop. Bättre än någon annan fångar de fjällens ödslighet i sina visslingar.

Jaktfalk

Om du ser en stor falk som blixtsnabbt dyker ner och tar en ripa – då har du det antagligen fått se en jaktfalk. Vintertid kan du vara helt säker, för inga andra falkar övervintrar i fjällen. Jaktfalken lever nästan enbart av ripor, även under lämmelår.

Kungsörn

Kungsörnarna häckar i branta klippstup eller grova gammeltallar. De vuxna örnarna stannar kvar på fjället över vintern medan de yngre flyttar söderut. Det går lätt att känna igen unga kungsörnar på deras vita stjärtbas. Vid tre års ålder blir stjärten helt mörk.

Kungsörnen lever framför allt av skogshare, tjäder, orre och ripa men även av kadaver. Det händer också att den tar renkalvar.

Lommar

Storlom och smålom ligger ofta och fiskar i Gränslandets sjöar, både på fjället, myrarna och i skogen. Namnet lom kommer ur ett gammalt germanskt ord för ”skrika, genljuda”. Det syftar nog på storlommens rop som ljuder över stora avstånd. Antagligen har uttrycket ”lomhörd” samma ursprung.

Om du paddlar i Gränslandet blir storlommen din ständiga följeslagare. Du ser den ofta simma, flyga och fiska på dagarna. På kvällen när du sitter vid ditt läger kan du kanske höra dess ödsliga läte eller se dess klassiska siluett i solnedgången.

Tjäder och orre

Tjädern trivs i gammelskogen. Där kan man finna mängder av ”ostbågelik” tjäderspillning under deras favorittallar. Sådana tjädertallar brukar ha gles krona eftersom tjädern nästan enbart lever av tallbarr om vintern.

Tidiga aprilmorgnar vibrerar myrarna i Gränslandet av orrkutter. Då samlas tupparna på urgamla spelplatser och mäter sina krafter i danslika dueller. Om vintern lever orrarna framför allt av björkknoppar. Därför möter man dem ofta i unga, lövrika skogar.

Fiskgjuse

En stadig tall, fiskevatten och lugn och ro. Det är allt fiskgjusen begär.

Fiskgjusen minskade kraftigt i hela Skandinavien på 1960- och 1970-talet, främst på grund av miljögifter. Under några år var den helt försvunnen från Gränslandet men redan 1971 sågs den fiska i sjöarna igen.

Om du ser fiskgjusen flyga oroligt runt så har du kommit för nära boet.

Fjällvråk

Blåhake

Fjällripa

Lavskrika
Foto: Marcus Elemerstad

Ljungpipare

Orrspel
Foto: Marcus Elemerstad

Strömstare vid Särsjön

Foton: Naturcentrum AB.

Stör inte rovfåglar och lommar i deras bon!

Om du kommer för nära kan föräldrarna lämna bo och ungar, som då kan gå en tidig död till mötes. Rovfåglar och lommar är särskilt känsliga.

Lappmesen kan...

... sänka sin kroppstemperatur till fem grader för att spara energi under kalla vinternätter. Om morgonen behöver den 15 minuter för att vakna till liv igen. Men på så sätt överlever den riktigt hårda vintrar i de nordliga barrskogarna.