Terräng med Rogenmorän. Foto: Naturcentrum AB.

Vad är Rogenmorän?

Titta på en karta över området kring sjön Rogen och du kommer att upptäcka ett säreget, mönster av bågformade sjöar och landtungor. Det ser nästan ut som ryggarna passar in i varandra, som om de en gång hängt ihop och sedan dragits isär. Dessa labyrinter kallas Rogenmorän, ett internationellt känt begrepp bland geologer. Rogenmorän förekommer även på andra håll i världen, men har fått sitt namn från området kring sjön Rogen eftersom den är särskilt tydlig här och tidigt beskrevs härifrån av vetenskapen.

Rogenmorän består av 20–40 meter höga och 100–200 meter breda moränryggar som ligger vinkelrätt mot dalgångarna. I över hundra år har forskare haft huvudbry kring hur de skapats. Att det skedde under istiden har man varit överens om men inte riktigt hur det gått till. Först trodde man att dessa bildningar blev till vid inlandsisens kant. Senare trodde man att ryggarna bestod av material som samlades i issprickor eller mellan väldiga smältande isblock, så kallade dödisar. Nu tror många att Rogenmorän bildades under själva isen, när den gled över marken. Ibland frös isen fast i underlaget och drog då med sig jord och sten som blev till moränryggar.

Oavsett hur bildningen gått till är Rogenmorän något högst påtagligt för vandraren i Gränslandet. Att färdas tvärs över moränryggarna är som att röra sig över en enorm tvättbräda – det känns verkligen i benen! Rör du dig däremot längs med krönen blir din vandring desto lättare. Och vore det inte för Rogenmoränen så hade det inte funnits så många idylliska småsjöar att pausa vid.