Tidig morgon vid sjön Langtjønna.
Langtjønna
Vandringsleder och klara vatten lockar vandrare, fiskare och paddlare till Langtjønnas skogar och vatten, där man förr levde ett helt annat liv. Gårdar, flottarkojor och gamla timmerrännor påminner om forna tiders hårda arbete.
Vandrare, fiskare och paddlare
Langtjønna landskapsvernområde är ett av Gränslandets mer lättillgängliga områden. En populär utgångspunkt är Langens gård som nås med bil eller buss från Røros. Du kan också cykla till Ljøsnavollen på grusvägen från Feragen.
Här väntar upptäcktsfärder i ett kulturhistoriskt intressant skogslandskap. Gör en dagstur eller en längre vandring på leden från Langen till Ljøsnavollen och vidare mot Fjällnäs i Sverige. Eller paddla på den långsmala sjön Langtjønna mellan de båda öppna, stora sjöarna Feragen och Femunden.
Tømmerrenna – ett världsarv
Om du färdas längs sjöarna kan du inte undgå att se spår efter timmerflottningen som pågick här under flera hundra år. Du stöter på buer med namn som Langtjønnbua, Furubakken och Lorthølbua. Förr var de bostäder åt timmerhuggare och flottare – nu ger de tillfälligt skydd åt vandrare och paddlare.
Mitt i vildmarken stöter du på den märkliga Tømmerrenna. Det är en flottningskanal med timmerrännor som under flera hundra år fungerade som dåtidens timmerbilar. Hundratusentals stockar skickades ner i rännorna. Tømmerrenna restaurerades år 1990 och är nu en del av FN:s världsarv ”Røros bergstad og Circumferensen”. De är inte avsedda att dra kanoter i! Däremot finns på vissa ställen särskilda båtdrag avsedda att släpa båtar på.
Från kolbränning till turiststation
Om det inte varit för Røros kopparverk så hade det nog inte funnits så många gårdar i dessa trakter. På Langens gård, strax utanför nuvarande landskapsvernområdet, började man redan under 1700-talet att bränna träkol till kopparverket. Senare gav timmerhuggning, flottning, malmtransport bidrag till gårdens försörjning. Under 1800-talet fanns här en skjutsstation och man började även ta emot turister. Dagens ägare är den nionde generationen på gården.
Flera gårdar och sätrar…
… visar på områdets historiska betydelse. Mest känd är kanske Nordvika vid Femundens strand. Gårdens rötter går tillbaka till 1700-talet, då den var omlastningsplats för malm från Røros till smältverket vid Femundshytten. Nordvikas granne i norr, Svartvika började sannolikt som en säter men fick senare även betydelse som gästgård för timmerkörare och andra som färdades genom skog och över vatten.
Øya och Ljøsnavollen är två sätrar som ännu är i drift. På Ljøsnavollen erbjuder ägarna också mat och logi för turister.
Krokiga tallar och rika kärr
Sjöarna kantas av blockrika stränder, mager tallskog och krokiga tallar. Blåbär, ljung och lingon växer på marken.
Jordmånen i Langtjønna landskapsvernområde är rikare än på många andra håll i Gränslandet. I vissa kärr växer rikkärrsarter som orkidéer, gräsull, knagglestarr och slåtterblomma.
Samiska bosättningar
Samer har levt i området sedan lång tid tillbaka. Langtjønna landskapsvernområde ingår i Femund reinbeitedistrikt. Det är vinterbetesmark för renar som tillhör samer i Saanti Sijte och Gåebrien Sijte.
Fina paddelvatten.
Tømmerenna.
Rörosko - en ursprunglig lantras.
Foton: Naturcentrum AB.
Besökare får lov att:
- Färdas till fots och på skidor.
- Plocka vanliga växter, bär och svampar för eget bruk.
- Tillfälligt övernatta i tält.
- Varsamt göra upp en eld med torra kvistar eller medtagen ved, men tänk på det generella eldningsförbudet i norsk skogsmark 15/4–15/9. På de två eldplatserna vid Langtjønnbua och Muggosen är det dock tillåtet även under denna period.
- Fiska efter gällande regler.
Besökare får inte lov att:
- Fälla döda, döende eller särpräglade träd.
- Köra med motorfordon i terrängen.
- Cykla eller göra organiserade turer med häst, utom på vägen till Ljøsnåvollen och den gamla bruksvägen mellan Langen, Nordvika och Svartvika.
Fullständiga föreskrifter finns här »
Det finns också annat att hänsyn till.
Naturskyddets syfte
- att ta vara på ett särpräglat naturlandskap i anslutning till Femundsmarka nasjonalpark med kulturlandskapselement bland annat tillhörande flottningsanläggningen mellan Femund och Feragen.
- att allmänheten skall ges möjlighet till naturupplevelse genom utövande av traditionellt och enkelt friluftsliv.
Kortfakta
Årtal: Bildades år 2003.
Namn: Langtjønna landskapsvernområde.
Yta: 37 km2.
Kommun: Røros kommune.
Län: Sør-Trøndelag Fylke.
Markägare: Statlig och privat mark.
Tillsyn skyddsföreskrifter: Statens naturoppsyn.
Naturvårdsförvaltare: Fylkesmannen i Sør-Trøndelag.