Gränslandet

Vatten ger liv

Genom hela Gränslandet går ett glittrande nät av bäckar, åar, älvar och mängder av sjöar som ger liv i flera bemärkelser. Hur hade detta landskap sett ut om inte vattnen funnits? Och hur många av Gränslandets djur och växter hade överlevt då? Det är sådant man kan fundera över en stilla kväll framför lägerelden.

Här börjar Skandinaviens största vattendrag

Småsjöarna kring Rogen är källflöden till Göta älv, Sveriges största vattendrag. Även Norges största vattendrag Glomma får en del av sitt vatten från Gränslandets sjöar. Läs mer »

Syrerika strömmar

Åar och forsar är vattensystemets blodomlopp. När vattnet skvätter och skummar i virvlarna blir det syresatt av luften, och syret följer med ut i sjöarna.
Läs mer »

Sura marker tål inte försurning

Gränslandets blockiga, näringsfattiga marker, särskilt kring Rogen, Femunden och Feragen, innehåller nästan ingen kalk eller andra basiska mineral. Därför är sjöarna i området mycket känsliga för försurning. Läs mer »

Rogen – stor och kristallklar

Rogen är en stor, svårtillgänglig och spännande sjö med en yta av 35 kvadratkilometer. Stränderna kantas av steniga moränryggar, myrar, lågfjäll och tallskog. Läs mer »

Femunden – stor och fiskrik

Femunden är Norges tredje största sjö, och den enda stora norska sjö som inte är reglerad. Den breder ut sig över 200 kvadratkilometer. Läs mer »

Tømmerrenna

År 1764 hade man byggt en helt ny vattenväg mellan Femunden och Røros. Den kan ännu beskådas som ett fantastiskt kulturminne mitt ute i det som vi idag betraktar som vildmark.
Läs mer »

Glömda kraftverksplaner

Tänk om kraftverket hade blivit verklighet, vad hade det då blivit av det vilda Gränslandet? Läs mer »