Livet i Gränslandet
Gränslandet har alltid varit glest befolkat Men det fanns tider då betydligt fler människor levde och verkade här, trots väglös terräng och kärvt klimat. Spåren från förr finns ännu kvar. Var uppmärksam så kan du få syn på dem!
De första människorna
Redan för omkring åttatusen år sedan kan de första människorna ha kommit till Gränslandet. De valde då samma lägerplatser som dagens besökare väljer. Läs mer »
Renskötande samer
Den samiska befolkningen har bedrivit renskötsel under lång tid och knutit traditioner och verksamhet till området.
Läs mer »
Bönder och fäbodjäntor
Det är svårt att förstå varför människor överhuvudtaget kom på idén att bedriva jordbruk och kretaursskötsel i Gränslandet. Men det finns två viktiga förklaringar – befolkningsökning och Røros kopparverk. Läs mer »
Skogshuggare och flottare
I dag tycker vi att Gränslandet är väglöst, men förr var vatten och snö vägar. Där flottade man timmer eller färdades med båt, skidor, häst och släde. Läs mer »
Røros kopparverk
Røros kopparverks forna verksamheter präglar stora delar av landskapet i Gränslandet. Men hur började det?
Läs mer »
Forbönder
Gränslandets bönder reste förr i långa led av slädar om vintern för att komma till Røros marknad. Läs mer »
Carl von Linne´och falkfångarna
När Carl von Linné vandrade förbi Grövelsjön 1734 passerade han två falkfångarläger. Spår från ett av lägren kan du ännu se strax nedanför Store Svuku. Läs mer »
Stor-Hans och Jo-Larsa – enstöringar i Femundsmarka
Ingen vet egentligen varför Stor-Hans vandrade in i Femundsmarka. Han hade lämnat hustru och barn efter sig i Sverige och bara gått. De första åren delade han skogarna med Jo-Larsa.
Läs mer »
Olava – en glädjestrålande kraftkvinna
Olava Femundshytta fick sitt efternamn efter gården där hon levde hela livet, invid Femunden. Ända in på 1970-talet tog hon hand om sig själv och sina djur med ett okuvligt glatt humör. Läs mer »
Signe Danielsen – med styrka och tålamod som fjället
Bara 140 centimeter lång stod Signe Danielsen stadigt på fjällhedarna i Femundsmarka. Hon vaktade renarna ensam i månader, högg timmer, snarade ripa, fiskade och plockade bär.
Läs mer »
Legendariska flugfiskare
Fjällvandrare och sportfiskare har sökt sig till Gränslandet ända sedan 1800-talet. En av dem som gjorde trakten känd långt utanför Skandinaviens gränser var Nils Färnström.
Läs mer »
Boktips
Borgos, R. & Spangen, A. 2002: På Sta’a og uti markom. Amund Spangen, eget förlag.
Ljung, T. 2004: Ödebygdsminnen. Berättelser om människorna nord i marken. Länsstyrelsen i Dalarnas län.